VILKA MOTIV FINNS BAKOM KINAS INVESTERINGAR I SVERIGE? 

Kinesiska investeringar i utlandet har ökat lavinartat under den senaste tio-års-perioden. Inflödet av kinesiska pengar väcker såväl hopp som oro, inte minst i Sverige. Inte sällan ställs frågor kring vilka som är de verkliga avsikterna bakom de kinesiska investeringarna.

Under hösten 2017 uttryckte det kinesiska företaget Sunbase intresse för att bygga en gigantisk hamn, Nordens största, i Lysekil. Lysekils kommunala ledning var till en början positiv till projektet. Kommunens optimism delades dock inte av en växande medborgarrörelse som oroade sig för om det fanns en underliggande militär ambition bakom Sunbase projektförslag. Planerade Kina att etablera en flottbas i Lysekil?  I januari meddelade Sunbase att företaget drar sig ur investeringsplanerna med hänvisning till den negativa uppmärksamheten som projektet hade lett till.

Kinas internationella investeringar har ökat lavinartat från strax över 20 miljarder euro per år 2006 till mer än 180 miljarder 2016. I det stora perspektivet har den snabba expansionen drivits på av åtminstone fyra faktorer, jakt på lönsamma projekt, teknikutveckling, strategiska maktambitioner och kapitalflykt. Den första orsaken har sina rötter i finanskrisen 2008. Kina hanterade krisen genom att sjösätta ett över 2 biljoner dollar stort stimulansprogram som främst syftade till att rusta upp det egna landets infrastruktur. Den expansiva politiken bidrog till att Kina undkom finanskrisen men ledde också till att gigantiska pengasummor felinvesterades i olönsamma projekt som icke-använda motorvägar och nyanlagda stadsområden utan invånare. För att hitta nya lönsamma infrastrukturprojekt har Kina sedan 2013 startat arbetet med att sammanbinda Asien, Europa och Afrika med en ny ’Sidenväg’ som ska byggas med hjälp av kinesiska pengar och företag. Projektet brukar i allmänhet refereras till som ’One Belt, One Road’, där ’bältet’ syftar på landförbindelser medan ’vägen’ något förvirrande syftar på havsförbindelser. 

En annan orsak till de ökade internationella investeringarna är att Kina vill förvärva högteknologiska företag för att snabba på teknikutvecklingen i det egna näringslivet. Landet nöjer sig inte med att vara världens verkstad utan vill även bli världens forskningslaboratorium. Miljöteknik utgör ett särskilt prioriterat område för Kina, inte minst eftersom den dåliga luften i landets storstäder är en växande orsak till missnöje bland de kinesiska medborgarna.

För det tredje hoppas de kinesiska ledarna kunna använda investeringar för att stärka landets politiska och militära makt i världen. De kinesiska ledarna är alltjämt oroade för att utländska demokratier vill hindra Kinas uppgång eller rentav störta det styrande kommunistpartiet. Förhoppningen är att en mer framträdande roll för Kina på den globala ekonomiska arenan ska skapa en ökad acceptans och i slutändan till och med beundran för landets politiska system. Stater som blivit ekonomiskt beroende av Kina kan dessutom avskräckas från att kritisera det kommunistiska enparti-styret. Investeringar i medieföretag kan stärka kommunistpartiets kontroll över hur Kina beskrivs i utlandet. Möjligen skulle även investeringar i infrastrukturprojekt kunna utnyttjas av den kinesiska militären men det finns hittills få exempel på att så skulle vara fallet.

Slutligen kan de ökade investeringarna i vissa fall vara ett utslag av kapitalflykt. Många kinesiska miljonärer litar inte på det styrande kommunistpartiet och placerar därför sina pengar utomlands för skydda dem från myndigheternas långa arm. De senaste årens hårdföra kampanj mot korruption har till och med gjort att en del partifunktionärer börjat se sig om efter platser där de kan gömma undan pengar av tvivelaktigt ursprung.

Slutdestinationen för de kinesiska pengar som flödat in i Sverige under de senaste åren kan därför analyseras med utgångspunkt från de olika faktorer som i stort motiverar Kinas investeringar. Förvärven av svenska fordonsföretag som Volvo personvagnar, Saab och nu senast aktier i Volvo AB är troligen motiverade av Kinas vilja att öka teknikkunnandet i det egna landets företag. Dessa investeringar har hittills varit framgångsrika och även gynnat svenskt näringsliv. Sunbase nu kasserade planer på en hamn i Lysekil skulle kunna ha utgjort en del av Kinas militära ambitioner men var troligare snarare en del av det stora ’Sidenväg-projektet’. Det kinesiskägda företaget AMC Theatres köp av SF-bio 2017 var säkerligen kommersiellt motiverat men kan även ha haft en politisk dimension. Det finns exempel på att Kina försökt påverka Hollywood att skapa mer ’Kina-vänliga’ filmer. Frågan är om SF-bios nya ägare kommer hindra  svenska biobesökare från att se filmer med ett alltför ’Kinakritiskt’ innehåll. När det gäller icke-lönsamma kinesiska investeringar som satsningarna på ’Dragongate’ i Älvkarleby är kanske kapitalflykt eller någon typ av pengatvätt det främsta underliggande motivet.

Kinesiska utlandsinvesteringar drivs alltså av en mängd olika skäl. I vissa fall är projekt främst ekonomiskt drivna och i andra fall kan det även finnas en bakomliggande politisk agenda. I Tyskland och Storbritannien har ett arbete för att förbättra granskningen av kinesiska utlandsinvesteringar inletts. Möjligen kan en liknande satsning snart vara nödvändig även i Sverige.