SVERIGES RELATIONER MED KINA BLIR ALLT SÄMRE

Ett misslyckat möte mellan den frihetsberövade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui, den svenska ambassadören i Kina och ett antal mystiska kinesiska affärsmän har fått Sveriges relation med Kina att sjunka till en ny bottennivå.
 

Sverige och Kina har historiskt sett haft relativt goda diplomatiska relationer. Sverige var 1950 det första västlandet som upprättade diplomatiska relationer med den kinesiska folkrepubliken. Fram till nyligen hade både de flesta vanliga kineser och kinesisk media en positiv bild av Sverige. När jag besökte Kina första gången 2004 var det inte ovanligt att Sverige, med sin generösa välfärd, alliansfrihet och rena miljö, lyftes fram som ett positivt, nästan socialistiskt föregångsland. Även om konflikter kring mänskliga rättigheter förhindrade att de båda ländernas relationer utvecklades till en mer hjärtlig nivå så fördjupades samarbetet stadigt under många år. Volvo PVs framgångar efter att det kinesiska företaget Geely köpte den svenska biltillverkaren 2010 kan kanske ses som en höjdpunkt i de svensk-kinesiska förbindelserna. 

De kinesiska myndigheternas frihetsberövande av två svenska medborgare, Gui Minhai 2015 och Peter Dahlin 2016, innebar en vändpunkt för de tidigare goda relationerna. Den i Kina bosatte Dahlin hade sedan 2009 drivit människorättsorganisationen China Action tillsammans med en kinesisk kollega. Precis som många andra civilsamhälleorganisationer utanför kommunistpartiets kontroll blev China Actions relationer med de kinesiska myndigheterna bottenfrusna efter att den nuvarande presidenten Xi Jinping kom till makten 2013.I januari 2016 greps Peter Dahlin på flygplatsen i Peking och hölls därefter fängslad i 23 dagar. Efter ett erkännande i TV där Dahlin enligt egen utsago ska ha tvingats uttrycka att han ’sårat det kinesiska folkets känslor’ släpptes han och utvisades kort därefter ur Kina. En orsak till att Dahlin slapp fängelsestraff är troligen att han har svenskt ursprung. Personer med västerländskt ursprung brukar i allmänhet behandlas mildare av den kinesiska rättsapparaten än personer med asiatisk eller afrikansk bakgrund.

För den i Kina födda Gui Minhai väntade ett annat öde. Gui lämnade Kina för att studera i Sverige 1988 men valde att stanna efter massakern på Himmelska Fridens torg 1989 och blev därefter svensk medborgare. Under 1990-talet tinade Kinas politiska klimat vilket ledde till att Gui flyttade till Hongkong där han startade ett bokförlag med inriktning på regimkritisk litteratur. I samband med en utlandsvistelse i Thailand 2015 försvann Gui, troligen kidnappades han av den kinesiska säkerhetstjänsten. Sedan dess har han hållits i kinesisk fångenskap anklagad för ett trafikbrott samt för att ha stulit kinesiska statshemligheter. Gui Minhai är fortfarande fängslad men hans fall har gradvis blivit mer uppmärksammat internationellt, inte minst eftersom hans dotter Angela Gui kämpat för att få honom frigiven. Svenska myndigheter har också riktat allt större intresse mot fallet. 
Under 2018 försämrades relationerna mellan Sverige och Kina ytterligare. Den 2 september avhyste svensk polis kinesiska turister som hamnat i konflikt med personalen på ett svenskt hotell. Den kinesiska ambassaden i Stockholm reagerade genom att utfärda en varning för resor till Sverige. Situationen förvärrades ytterligare när SVTs satirprogram Svenska Nyheter lade upp ett inslag där man på ett grovt för att inte säga plumpt sätt skojade med svensk rasism mot kineser. Både polisingripandet mot kinesiska turister och SVTs satirinslag fick stor spridning på Kinas Internet och väckte ilska bland många vanliga kineser både i och utanför landet. Misstankar har dock väckts kring huruvida de kinesiska myndigheterna medvetet försökt elda på den inflammerade konflikten för att pressa Sverige att tona ned kritiken kring frihetsberövandet av Gui Minhai.
 
I februari 2019 anordnade Sveriges Kinaambassadör Anna Lindstedt ett inofficiellt möte med bland annat Angela Gui och ett antal kinesiska affärsmän i Stockholm. Syftet med mötet tycks ha varit att hitta en lösning på Gui Minhais fall samt att förbättra de svensk-kinesiska relationerna. Enligt Angela Gui ska de kinesiska affärsmännen ha uttryckt att Kina skulle kunna släppa Gui Minhai på villkor att hon slutade uttala sig i media angående hans fall. Ambassadören Anna Lindstedt ska å sin sida ha erbjudit sig att be om ursäkt för den svenska sidans agerande i samband med turist- och satirincidenterna 2018. När Angela Gui ifrågasatte förhandlingsbudet ska de kinesiska affärsmännen ha blivit hotfulla. Anna Lindstedt anklagas nu för ’egenmäktighetvid förhandling med främmande makt’ och utreds både av UD och Säkerhetspolisen. I skuggan av skandalen har svenska politikers tonläge mot Kina höjts och särskilt moderatledaren Ulf Kristersson har återkommande påpekat att han anser att Sverige fört en naiv Kinapolitik. 
 
Vissa bedömare menar att de svensk-kinesiska relationerna försämrats till en nivå som kan liknas med den Norge hade med Kina efter att den kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo tilldelades Nobels fredspris 2010. Liknelsen haltar dock eftersom Sverige till skillnad från Norge inte utsatts för några ekonomiska sanktioner från den kinesiska sidan. En orsak skulle kunna vara att dagens Kina inte endast har konflikter med Sverige utan minst lika allvarliga konflikter med USA, Kanada, Turkiet, Australien och Nya Zeeland. Som en stor handelsnation kan Kina inte ge sig in i ekonomiska konflikter med alltför många länder om inte den kinesiska tillväxten ska ta skada.