Så olika men ändå så lika

En kommunist, två sossar och två fascister, tillsammans har de beslutat sig för att starta ett konkurrerande alternativ till världsbanken och IMF. Trots ideologiska skillnader står ledarna för de fem stora utvecklingsekonomierna Brasilien, Ryssland, Kina, Indien och Sydafrika enade i sitt motstånd mot västerländsk dominans.

Den 15 juli 2014 skrev de fem BRICS-länderna på ett avtal för att bilda ett alternativ till världsbanken. I ett första steg ska baken fyllas med 50 miljarder dollar. Därefter ska även en reservfond på 100 miljarder dollar byggas upp. De fem länderna bidrar vardera med en lika stor del av bankens finansiella resurser. Länderna kommer även att ha lika mycket inflytande över banken. BRICS-bankens huvudkontor kommer förläggas i Shanghai och dess första ”President” kommer vara från Indien. Ett av de viktigaste syftena med den nya institutionen är att ge utvecklingsländer större möjligheter att låna pengar till infrastrukturprojekt.

Olikheterna hos de fem ländernas regeringschefer är slående. Kina styrs av en kommunistisk partisekreterare som dock omfamnar marknadsekonomi. Brasilien och Sydafrika styrs av demokratiskt valda socialdemokratiska presidenter mot vilka korruptionsanklagelserna duggar tätt. Rysslands allt mer auktoritära president Vladimir Putin driver en politik som har slående likheter med det fascistiska Italiens. Det samma gäller för Indiens nytillträdde nationalistiska president Narendra Modi. Trots dessa olikheter finns dock även stora likheter mellan de fem ledarna. Alla anser att ekonomisk utveckling utgör ett mycket framträdande politiskt mål. Alla vill begränsa vad som ses som en maktfullkomlig Västvärld.

Enligt den regeringsnära ryska tidningen Russia Today utgör BRICS-banken ett av de första större stegen mot att utmana den USA- och dollardominerade världsekonomin. Frågan är dock om banken syftar till att ersätta eller sätta press på världsbanken och IMF. Brasiliens president Dilma Rousseffs uttalande i samband med annonseringen av den nya banken tyder på det senare: “The IMF should urgently revise distribution of voting rights to reflect the importance of emerging economies globally,”

Gustav Sundqvist