Konfucianismens återkomst i Kina

Historiskt sett har Kinas traditionella statsfilosofi Konfucianismen haft ett betydligt större inflytande över landet än den mer sentida politiska ideologin Marxismen. Från att ha varit kritiserad under Mao-tiden har Konfucianismens rykte återupprättats under de senaste åren. Idag spelar den traditionella ideologin en allt mer framträdande roll i det kinesiska samhället.
Till skillnad från Västvärlden, där kristendomen länge varit extremt betydelsefull, har Kina historiskt sett sällan haft någon dominerande statsreligion. Istället har traditionell folktro, förfädersdyrkan, Buddism och Taoism existerat sida vid sida. En tankeskola har dock varit särskilt framträdande i Kinas idéhistoria, Konfucianismen. Denna filosofi grundades av Konfucius som levde på 500-talet före Kristus. Konfucius var ingen helig man som Jesus, utan kan istället jämföras med grekiska filosofer som Sokrates och Platon. Precis som de grekiska filosoferna var Konfucius inte särskilt intresserad av gudar och andar utan fokuserade mer på förhållanden mellan människor.

En kärnpunkt inom Konfucianismen utgörs av hierarkiska relationer mellan människor. Enligt Konfucius kännetecknas relationen mellan härskare och undersåtar, äldre och yngre, föräldrar och barn samt män och kvinnor av en hierarkisk relation där den överordnade parten måste visa godhet medan den underordnade partnern måste visa vördnad. Konfucius förordar vikten av sociala regler, riter och ceremonier för att göra dessa relationer så harmoniska som möjligt. Tanken är att människor bör utvecklas och förbättra sig själva med syfte att se till att deras relationer till andra människor blir så korrekta som möjligt. Flitiga studier ses som ett av de viktigaste medlen för att åstadkomma denna självutveckling.

Under större delen av det kejserliga Kinas historia var Konfucianismen statsideologi. Eftersom tjänstemän i den kejserliga byråkratin rekryterades med utgångspunkt från i vilken utsträckning de kände till de klassiska Konfucianska texterna blev särskilt staten och utbildningssystemet helt genomsyrat av Konfucius tankar. Under slutet av 1800-talet började dock allt fler intellektuella beskylla Konfucianismen för att vara huvudorsak till att utvecklingen i Kina inte höll jämna steg med utvecklingen i västvärlden. Kritiken mot Konfucius nådde sin högsta kulmen under Mao Zedongs styre, då många tempel tillägnade den kejserliga filosofen förstördes. Efter Maos död har det kinesiska kommunistpartiet återupprättat Konfucius. Ett exempel på detta är att Kina öppnat hundratals så kallade Konfuciusinstitut som syftar till att tillhandahålla undervisning i kinesiska utanför landets gränser. Ett annat exempel är att en jättelik staty av Konfucius restes på himmelska fridens torg i Peking 2011.

Konfucianism har inte endast haft en stort inflytande i Kina utan har även haft stor påverkan på andra asiatiska länder som Japan, Korea, Taiwan, Singapore och Vietnam. Forskningsprojektet World Value Survey genomför årliga kartläggningar av värderingar i olika kulturområden. De Konfucianska länderna kännetecknas av att människor i allmänhet säger sig styras av sitt förnuft och av att de inte värderar religion och tro särskilt högt. Samtidigt prioriterar människor i Konfucianskt influerade länder ofta materiellt välbefinnande i högre utsträckning än vad som är fallet bland människor i Nordeuropa.