Kommer invandringskritik att spridas till Kina? 

Valet av Donald Trump, Brexit och framgångarna för Sverigedemokraterna är tre exempel på hur invandringskritik vuxit i styrka i Västvärlden. Kommer denna trend även att sprida sig till Kina? Denna fråga har olika svar eftersom invandringen från utlandet till Kina är mycket liten medan migrationen inom Kina är extremt stor.

För en besökare i de centrala delarna av Peking och Shanghai kan Kina tyckas vara ett ganska internationellt samhälle. Överallt finns människor med olika ursprung och städerna kryllar av utländska restauranger. I förhållande till Kinas gigantiska befolkning lever dock relativt få migranter i landet. Totalt bor cirka 600 000 utlänningar i Kina, alltså mindre än en halv promille av landets totala befolkning. De största grupperna utgörs av sydkoreaner (120 000), amerikaner (70 000) och japaner (66 000). Utöver expats från relativt rika länder har även många afrikanska migranter sökt sig till Kina. Oavsett ursprung har huvuddelen av migranterna i Kina kommit till landet för att arbeta, göra affärer och studera. 

Det finns inte särskilt många flyktingar i Kina. Undantaget utgörs av de cirka 100 000 nordkoreaner som lyckats ta sig över Yalu-floden, den övervakade gräns som skiljer Kina från Nordkorea. Den kinesiska regeringen ger i allmänhet inte asyl till nordkoreanska flyktingar utan har tvärtom deporterat många människor till Nordkorea där de inte sällan mötts av hårda repressalier. Som ett resultat av detta undviker nordkoreanska flyktingar i allmänhet kontakt med den kinesiska staten.
Kanske delvis som en följd av att relativt få utlänningar lever landet så är diskussionen om utländsk migration inte alls lika het i Kina som i Västvärlden. Utlänningar betraktas i allmänhet inte som en permanent del av det kinesiska samhället utan ses snarare som tillfälliga besökare.   

Kanske delvis som en följd av att relativt få utlänningar lever landet så är diskussionen om utländsk migration inte alls lika het i Kina som i Västvärlden. Utlänningar betraktas i allmänhet inte som en permanent del av det kinesiska samhället utan ses snarare som tillfälliga besökare.   

Den låga utländska migrationen står i skarp kontrast mot den gigantiska inhemska migrationen. Det finns så mycket som 280 miljoner migrantarbetare i Kina. Kina är ett jätteland och levnadsstandarden varierar rejält mellan de rika kustprovinserna och de relativt fattiga inlandsprovinserna. Sedan 1990-talet har allt fler människor från fattiga byar och städer tagit sig till de rika kustprovinserna på jakt efter arbete. Tillgången till billig arbetskraft har troligen varit en viktig ingrediens i den snabba kinesiska tillväxtmaskinen. Kina har dock ingen fri internmigration. Inhemska migrantarbetare i rika metropoler som Peking, Shanghai och Kanton har inte samma sociala rättigheter som den permanenta befolkningen i dessa städer. Kinesiska migrantarbetare har exempelvis ofta begränsad tillgång till subventionerad sjukvård och utbildning utanför sina födelseorter.

Trots att de kinesiska migrantarbetarna ofta lider av ekonomisk otrygghet betraktas de inte sällan som ett hot av den permanenta befolkningen i de rika delarna av landet. I Internetforum som “Pekingbor till skydd för Peking” uttrycker permanenta stadsbor exempelvis oro för att internmigrationen ska leda till ökad brottslighet. När 12 städer och provinsregeringar försökte bredda universitetens rekrytering genom att minska kvoterna för lokala studenter utbröt protester i tre rika kinesiska städer. Demonstranterna från den permanenta befolkningen oroade sig för att minskade lokala kvoter skulle göra det svårare för deras barn att komma in på de lokala universiteten. Det är inte ovanligt att kinesiska stadsbor uttrycker sig nedsättande om migrantarbetare på ett sätt som för tankarna till människor i västvärlden som uttrycker sig rasistiskt.
 
Samtidigt finns det en stor skillnad mellan synen på utländska migranter i Västvärlden och synen på inomstatliga migranter i Kina. Nationalism är på uppgång både i Kina och i Väst. I Kina är dock migrantarbetarna inkluderade i nationalismen. Det styrande kommunistpartiet talar sig varma för att förbättra livet för alla kineser, inklusive kineser från fattiga provinser. I Väst har dock många nationalistiska partier siktet inställt på migranterna eftersom dessa inte anses vara en del av den nationella gemenskapen.

Gustav Sundqvist