Kinas militära modernisering
I skuggan av Kinas växande ekonomi bygger landet upp en allt starkare militärmakt. Kinas växande militära styrka kan förändra maktbalansen i Östasien. Samtidigt ökar trycket på att EU ska upphäva det vapenembargo som unionen införde mot Kina efter massakern på himmelska fridens torg 1989.
USA är alltjämt världens enda militära supermakt. Landet har tio hangarfartyg, ett världsomspännande nät av militärbaser och världens modernaste försvarsindustri. USAs krigsmakt slukar årligen 600 miljarder dollar vilket är en tredjedel av världens samlade försvarsutgifter. USAs militära hegemoni kan dock snart vara på väg att smälta bort. År 2015 spenderade Kina 200 miljarder dollar per år på militära utgifter, tre gånger så mycket som Ryssland. Under de senaste tio åren mer än fördubblades de kinesiska militärutgifterna, samtidigt som den amerikanska militärbudgeten minskade.
Kinas militär har gått från att vara en gigantisk bondearmé till att bli en modern elitstyrka. Redan idag är kinesiska soldater i snitt mer utbildade än amerikanska soldater. De flesta bedömare anser dock att den kinesiska krigsmakten teknologiskt sett fortfarande ligger cirka 20 år efter den amerikanska militären. En orsak till detta är att Kina drabbades hårt av det vapenembargo som västländerna införde mot landet efter massakern på himmelska fridens torg 1989. Embargot har inneburit att Kina främst varit hänvisat till att importera militär spetsteknologi från Ryssland. De sista åren har kineserna dock lyckats utveckla flera moderna vapensystem på egen hand. Landet håller bland annat på att konstruera sitt första helt inhemskt tillverkade hangarfartyg, ett tekniskt extremt komplicerat vapensystem.
Kinas militära modernisering oroar grannländerna, inte minst eftersom Östasien är ett relativt instabilt säkerhetspolitiskt område. Kina är inblandat i konflikter över små men symboliskt laddade öar med flera av sina grannar, inte minst med den historiska arvfienden Japan. Relationerna mellan Sydkorea och Kinas bångstyriga, kärnvapenbeväpnade bundsförvant Nordkorea är alltjämt spänt. Det finns fortfarande en risk för att Kina, precis som under Koreakriget under 1950-talet, skulle kunna dras in i ett krig på Koreahalvön. Den allvarligaste konflikten utgörs dock troligen av Taiwan. Kina betraktar Taiwan som en utbrytarprovins och utesluter inte att erövra ön med våld. USA har ett finger med i spelet i alla Kinas internationella konflikter. En militär konfrontation i Östasien riskerar därför att leda till stormaktskrig.
Valet av Donald Trump kommer troligen att försämra relationerna mellan USA och Kina. Det är dock långt ifrån säkert att EU kommer ge helhjärtat stöd till den amerikanska sidan. I och med Brexit har USAs närmaste allierade valt att lämna den europeiska unionen. Storbritannien har länge motsatt sig allt tal om att EU ska lyfta sitt vapenembargo mot Kina. Andra europeiska stormakter som Frankrike och Spanien har historiskt varit mer positiva till att sälja vapen till Peking. EUs dåliga ekonomi kan öka stödet för samarbete med Kina. Om vapenembargot lyfts kommer säkert även små europeiska vapenexportörer som Sverige känna sig frestade att sälja utrustning till den kinesiska militären. Det spända läget i Östasien och Pekings bristande respekt för mänskliga rättigheter är å andra sidan argument som talar mot att Sverige och Kina ska kunna utveckla ett samarbete på det militära området.