KINAS HÖGSTA LEDARE XI JINPING STÄRKER MAKTEN
Under slutet av oktober 2017 anordnade de kinesiska kommunistpartiet sin 19 partikongress. Kongressen resulterade i att Kinas president Xi Jinping stärkte sitt grepp om makten. Xi tycks nu ha satt sig själv i en god position för att styra Kina under resten av sin livstid.
Kina är ingen demokrati men inte desto mindre har landet ett relativt institutionaliserat och lagbundet politiskt system. Landets ledare tillsätts inte av det kinesiska folket under fria val utan av representanter för landets styrande kommunistiska parti under partikongresser som inträffar vart femte år. Under dessa partikongresser tillsätts bland annat ledarna i Kinas högsta politiska organ, politbyråns verkställande utskott. Kommunistpartiet brukar också utnyttja kongresserna till att peka ut partiets och landets övergripande politiska färdriktning.
Det främsta intrycket från den senaste kongressen är att Kinas president Xi Jinping ytterligare förstärkt sin redan urstarka maktposition. I det nytillsatta sju-man starka (Kinas högsta politiska ledarskikt består uteslutande av män) verkställande utskottet finns ingen självklar arvtagare som kan tänkas ta över presidentposten efter Xi Jinping. Sedan 1990-talet har kommunistpartiet haft som praxis att presidenten och premiärministern endast innehar sina positioner under två mandatperioder samt att ledare som är 68-år eller äldre pensioneras i samband med partikongresser. Eftersom de flesta av Kinas högsta ledare är i 60-års åldern brukar partiet utnyttja mellankongresser till att rekrytera några ”unga” 50-åringar till det verkställande utskottet. Dessa förväntas i sin tur ta över som president och premiärminister när det gamla gardet pensioneras. President Xi och hans premiärminister Li kom exempelvis in i det verkställande utskottet för tio år sedan och fick därefter sina nuvarande positioner för fem år sedan. Under den senaste partikongressen valdes dock inga yngre kandidater in till det verkställande utskottet vilket skapar frågetecken kring om Xi Jinping kommer lämna ifrån sig presidentmakten under nästa partikongress. Även om Xi tillslut bestämmer sig för att göra detta planerar han möjligen att även i fortsättningen styra landet men från någon annan maktposition. Scenen tycks upplagd för att Xi ska styra Kina under resten av sitt liv.
Kinas starke man stärktes ytterligare av att partikongressen även beslutade att Xi Jinpings ideologiska bidrag, ”Xi Jinpings tankar”, ska adderas till partiets konstitution. Det är första gången sedan Mao-tiden som en levande ledares ideologi integreras i partiets viktigaste regeldokument. Att ifrågasättande Xi Jinping blir därmed närmast liktydigt med att ifrågasätta kommunistpartiet.
Xi Jinpings framträdande position markerades inte minst av att han inledde partikongressen med att hålla ett tre-timmar långt mastodonttal under vilket han pekade ut Kinas huvudsakliga politiska kurs. Xi flaggade inte för några större förändringar på det ekonomiska området. Även om marknadsekonomi prisades uttryckte han även att Kinas statliga företag bör bli större och starkare. Miljö, hållbar utveckling och social jämlikhet lyftes fram som prioriterade områden. Xi argumenterade även för att Kinas utrikespolitik ska bli mer aktiv och att det kinesiska försvaret ska stärkas.
De största förändringarna kan dock komma att ske inom censur- och övervakningspolitiken. Inom tre år förväntas Kina sjösätta ett så kallat socialt kreditsystem. Systemet innebär att kinesiska medborgares beteende, framförallt deras online-baserade beteende kommer att betygsättas. Dessa poäng kommer i sin tur att påverka den berörda personens möjligheter att få jobb och banklån.
Gustav Sundqvist