KINAS AMBASSADÖR UPPGER ATT EKONOMISKA SANKTIONER MOT SVERIGE KOMMER ATT INFÖRAS

I skuggan av konflikten kring frisläppandet av den fängslade bokförläggaren Gui Minhai har relationerna mellan Sverige och Kina fortsatt att sjunka till nya bottennivåer. I december uttryckte Kinas ambassadör Gui Congyou att Kina kommer införa ekonomiska sanktioner mot Sverige. Liknande sanktioner har tidigare införts mot andra länder som hamnat i politiska konflikter med Kina däribland Norge.
 
I en intervju med Göteborgsposten (GP) efter ett seminarium med utrikespolitiska föreningen i Göteborg uppger Kinas ambassadör i Sverige Gui Congyou att Kina kommer att införa ekonomiska sanktioner mot Sverige. ”Ingen kan räkna med att å ena sidan skada Kinas intressen och å andra sidan göra stora vinster i landet” säger ambassadör Gui i en intervju med GP. Vidare uppger Gui Congyou att Sveriges kulturella, ekonomiska och handelsrelaterade relationer med Kina kommer påverkas som ett resultat av de försämrade relationerna mellan de båda länderna. I intervjun tillade ambassadör Gui att han kommer informera det svenska utrikesdepartementet om vilka mer specifika åtgärder Kina tänker vidta.

Huvuddelen av konflikten mellan Sverige och Kina har sitt ursprung i Kinas fängslande av den svenska medborgaren Gui Minhai som frihetsberövades från ett hotell i Thailand 2015. Den svenska regeringen har gradvis intensifierat försöken att få Gui Minhai frigiven och under de senaste åren har hans fall fått växande mediauppmärksamhet. Under hösten 2019 tilldelades den fängslade bokförläggaren Tucholskypriset av yttrandefrihetsorganisationen svenska Pen. Priset delades ut av den svenska kulturministern Amanda Lind den 15 november. Den kinesiska ambassadören svarade på detta genom att meddela att Sveriges kulturminister och andra regeringsföreträdare inte längre var välkomna i Kina.
 
Det är inte första gången som Kina använder ekonomiska påtryckningar för att bestraffa eller påverka andra länder. När demokratiaktivisten Liu Xiaobo tilldelades Nobels Fredspris 2010 ledde det till en sex-år lång diplomatisk konflikt mellan Kina och Norge. Konflikten resulterade i en kraftig nedkylning av de diplomatiska relationerna mellan de båda länderna samt i en kinesisk blockad mot import av norsk lax. De öppna fientligheterna slutade 2016 då Norges utrikesministerium gjorde ett uttalande där man tillkännagav att landet respekterade Kinas territoriella integritet och kärnintressen samt inte skulle stödja handlingar som skulle kunna undergräva dessa intressen. Uttalandet tolkades av många som en norsk ursäkt gentemot Kina. 
 
Trots att konflikten mellan Kina och Norge ledde till minskad kinesisk laximport och en försening av ett bilateralt handelsavtal mellan de båda länderna var de ekonomiska konsekvenserna i stort ändå relativt begränsade. Den totala handelsnivån minskade något mellan 2011 och 2012 men slog snart nya rekord. En systematisk studie av Andreas Fuchs och Nils-Hendrik Klann från 2013 tyder på att politiska konflikter med Kina inte har en särskilt stor effekt på det ekonomiska utbytet mellan olika länder. I studien undersökte forskarna data från 159 länder som handlade med Kina mellan 1991 och 2008 för att se om handeln försämrades som ett resultat av politiska konflikter med Peking. Författarna fokuserade framförallt på att undersöka om den kinesiska handeln med länder som tagit emot Tibets andliga ledare Dalai Lama minskade. I studien visar författarna att Kina sedan sekelskiftet börjat bestraffa länder som bjudit in Dalai Lama genom att minska exporten till dessa. Samtidigt är bestraffningarna ofta kortvarig och nedgången i exporten försvinner i allmänhet cirka ett-år efter Dalai Lamas besök.
 
Hittills har inte Sveriges och Kinas ömsesidiga ekonomiska relationer påverkats i särskilt hög utsträckning av de dåliga relationerna. Mellan 2017 och 2018 tredubblades de kinesiska investeringarna i Sverige från 1.5 miljarder till 4.5 miljarder dollar. Under samma tidsperiod ökade den bilaterala handeln med 15 procent till 17.5 miljarder dollar.