KINA OCH NORDKOREA

Den 4 juli provsköt Nordkorea för första gången en missil med räckvidd att nå USA. Händelsen tolkas av många som en spelförändrare i det komplicerade förhållandet mellan USA, Kina och Nordkorea. Krisen kan öka risken för handelskonflikter mellan USA och Kina. En militär konfrontation skulle leda till oerhörda kostnader i människoliv.
 
Nordkorea har historiskt utgjort ett stort problem för relationerna mellan USA och Kina. 1950 beordrade Nordkoreas nuvarande ledare Kim Jong Uns farfar Kim Il Sung landets armé att angripa Sydkorea. I det efterföljande Koreakriget intervenerade Kina och USA på olika sidor. USA, som stödde Sydkorea förlorade 30 000 soldater medan Kina som stödde Nordkorea, förlorade mellan en halv och en miljon soldater. Kriget ledde till att de två stormakterna i stort sett saknade diplomatiska relationer med varandra under mer än 20 års tid.
 
Nordkoreas kärnvapenprogram har lett till att ett nytt Koreakrig kan stå inför dörren. Enligt osäkra uppgifter bedöms Nordkorea ha mellan sex och tolv kärnvapen. För att kärnvapen ska kunna göra stor skada måste de dock vara små nog för att kunna monteras på missiler med lång räckvidd. Just av den anledningen väckte den nordkoreanska provskjutningen den 4 juli stor uppmärksamhet i USA. Denna missil bedömdes ha räckvidd att nå till den amerikanska delstaten Alaska och kanske ännu längre. Situationen är extra allvarlig eftersom USAs impulsive ledare Donald Trump tidigare slagit fast att han inte kommer acceptera att Nordkorea utvecklar kärnvapen som kan nå USA. ”Nordkorea har precis uttryckt att de är i slutfasen av att utveckla kärnvapen med kapacitet att nå USA, det kommer inte att hända!” skrev exempelvis Trump i ett Twitter-meddelande som postades den 3 januari i år.

Under våren har Trump mildrat brösttonerna och istället försökt förmå Kina att pressa Nordkorea till att överge eller åtminstone frysa kärnvapenprogrammet. Med en bilateral handel på cirka fem miljarder dollar per år är Kina Nordkoreas överlägset viktigaste handelspartner. Kina har dock uppvisat trytande tålamod med sin tidigare vapenbroder. Under de sista åren har Kina släppt igenom resolutioner om att införa sanktioner mot Nordkorea och i februari 2017 stoppade Peking all import av kol från den isolerade diktaturen. Amerikanska politiker misstänker dock att kinesiska myndigheter medvetet undviker att implementera sanktionerna fullt ut. Dessa misstankar resulterade i att USA förra månaden införde sanktioner mot en kinesisk bank och ett rederi som båda anklagas för att ha nordkoreanska affärsförbindelser.
 
Kort efter Nordkoreas senaste missiluppskjutning uttryckte den amerikanska FN ambassadör Nikki R. Haley att inget land som tillåter handel med Nordkorea kan förvänta sig goda handelsförbindelser med USA. Sannolikheten för att fler amerikanska sanktioner ska riktas mot kinesiska företag med intressen i Nordkorea förefaller därför ha ökat. Risken är att en sådan strategi kastar in de två stormakterna i det handelskrig som världen oroat sig för sedan Trump blev president.
 
Än värre än handelskrig är naturligtvis riktigt krig. Amerikanska företrädare har återigen uttryckt att en militär lösning finns på bordet. Samtidigt är de förväntade mänskliga förlusterna relaterade till en sådan konflikt så stora att den amerikanska regeringen troligen kommer tänka sig noga för innan de ger sig in i något dumdristigt. Militära bedömare menar att ett nytt Koreakrig troligen skulle resultera i en miljon döda. Om massförstörelsevapen används skulle förlusterna dessutom troligen bli betydligt högre.