KINA BLIR NY INTERNETSUPERMAKT

I utlandet är Kinas Internet främst känt genom det censursystem som stängt ut Google, Facebook och Twitter från landet. Mindre känt är att Kinas ekonomi på kort tid genomgått en omfattande digitalisering. Kinas Internetföretag har redan sprungit förbi Västvärlden inom flera viktiga teknikområden.

Produkter med kopplingar till någon typ av nätverk utgör ofta monopolmarknader. Denna typ av produkter blir mer användbara ju fler personer som använder tjänsterna. Facebook utgör ett tydligt exempel. När en social medietjänst som Facebook väl etablerats blir den mer attraktiv ju fler som använder sig av den. Det spelar ingen roll om ett konkurrerande företag tillhandahåller en bättre produkt, vi vill i allmänhet använda den sociala medieplattform som våra vänner använder. Denna logik har gjort att amerikanska IT-jättar från Silicon Valley som Facebook, Twitter och Google, har intagit en extremt dominerande ställning på i stort sett alla världens marknader. Det stora undantaget utgörs av Kina.
I Kina oroade sig det styrande kommunistpartiet tidigt för att inträdet av amerikanska företag även skulle leda till att ”farliga” västerländska idéer som demokrati skulle börja spridas fritt i landet. För att bemöta detta hot lanserade myndigheterna under 1990-talet ett omfattande projekt, ofta refererat till som ”the Great Firewall”, som syftade till att kontrollera Kinas Internet med hjälp av såväl legala som tekniska metoder. Vissa utländska företag har varit välkomna i Kina så länge de anpassat sig till landets censurregler. Andra, som Google, vägrade att anpassa sig och valde att lämna det kinesiska fastlandet 2010.

Under skydd av de egna landets hårda Internetregler har kinesiska företag intagit det tomrum som frånvaron av amerikanska Internetjättar lämnat efter sig. Baidu är Kinas dominerande sökmotor, företaget Tencents sociala medieplattform QQ är landets svar på Facebook och den extremt populära kinesiska telefonappen Wechat har likheter med messanger. Frånvaron av internationell konkurrens och det växande teknikkunnandet i Kina har gjort att företagen haft tid att mogna och utveckla sin innovationsförmåga. Dessutom har andra sektorer av samhället som betalsystemet och traditionella medier varit så gammalmodiga att kineserna visat sig särskilt villiga att ta till sig ny teknik. Wechat har idag utvecklat en betalfunktion som används av hundratals miljoner konsumenter. Genom att scanna en QR-kod med mobilen görs betalningar snabbt och enkelt utan att varken kontanter eller kreditkort behöver användas. Genom Internettjänsten YY.com kan tonårstalanger bli musik- och dansstjärnor utan att ta hjälp av skivbolag och producenter. Med hjälp av webkamera och mikrofon kan ett uppträdande livesändas från ett flick- eller pojkrum var som helst i Kina. Internettjänsten och den nyblivna stjärnan finansieras av tittare som visar sin uppskattning genom att köpa och skänka virtuella blommor.    

Infrastrukturutveckling har länge varit en kinesisk specialitet och detta gäller även på Internetområdet. Idag har 700 miljoner kineser tillgång till Internet. De flesta av dessa användare finns i Kinas gigantiska miljonstäder men utvecklingen har även nått ut till den mindre utvecklade landsbygden där 170 miljoner har tillgång till Internet. Den gigantiska marknaden är frestande för internationella företag. De kinesiska Internetföretagens innovationskraft innebär dock att konkurrensen är knivskarp. Under de senaste åren har exempelvis amerikanska Internetföretag med begränsad eller ingen verksamhet inom det känsliga mediaområdet som Uber och Ebay försökt etablera sig i Kina bara för att senare erkänna sig besegrade av kinesiska konkurrenter som Didi och Alibaba.