HANDELSKRIGET MELLAN USA OCH KINA TRAPPAS UPP

Under maj har handelskriget mellan USA och Kina trappats upp ytterligare. De båda länderna har infört nya tullar mot varandra och USA har intensifierat restriktionerna mot den kinesiska telekomjätten Huawei. Alltfler bedömare ser nu handelskriget mellan de två stormakterna som den enskild största risken för världens finansiella marknader. 
 
Den 10 maj meddelade USA att tullarna på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar höjs från tio till 25 procent. Eskaleringen motsvarar ungefär en fördubbling av de totala amerikanska tullarna på kinesiska produkter. USAs president Donald Trump har återkommande argumenterat för att kostnaden för de amerikanska tullarna i första hand kommer att betalas av Kina. Det är dock inte alls säkert att detta blir fallet. Trumps tullar utgör i praktiken en skatt på amerikanska företag som importerar varor från Kina. I vissa fall kan de kinesiska företag som säljer produkter till USA välja att sänka sina priser för att behålla de amerikanska kunderna. Det är dock vanligare att importföretagen eller de amerikanska konsumenterna tvingas stå för tullarnas slutnota. Preliminära studier tyder exempelvis på att tarifferna innebär kostnader på motsvarande tre miljarder dollar per månad för amerikanska företag och konsumenter under slutet av 2018. Hittills har USA undvikit att tullbelägga kinesisktillverkade produkter som riktar sig till vanliga amerikanska konsumenter exempelvis cykelhjälmar, kepsar och barnstolar. En process för att utreda om även dessa produkter kan tullbeläggas har dock inletts. 

Parallellt med de höjda tullarna har USA även ökat angreppen mot den kinesiska telekomjätten Huawei. Den 15 maj signerade Trump en exekutiv order som förbjuder amerikanska företag från att använda telekomutrustning från företag som ses som nationella säkerhetshot. Kort därefter lades Huawei till en lista över företag som anses hota USAs säkerhetsintressen. Ordern kan potentiellt få stora konsekvenser för Huawei, framförallt för företagets smartphones som är beroende av amerikanska mikrochips och amerikansk mjukvara. 

Ett konkret exempel på vad det nya förbudet kan innebära kom den 20 maj när Google annonserade att Huaweis telefoner i framtiden inte kommer ha tillgång till nästa generation av det amerikanska företagets produkter. Detta innebär ett hårt slag mot Huaweis möjligheter att expandera på den internationella marknaden. Flera av Googles mest populära produkter som gmail, Youtube och google maps är visserligen förbjudna i Kina men ses ofta som självklara delar av en smartphone i övriga delar av världen. Om Huaweis telefoner inte har enkel tillgång till dessa appar finns det en överhängande risk för att konsumenter inte kommer välja det kinesiska företagets produkter. 

Det är fortfarande oklart hur Kina kommer svara på den senaste eskaleringen i handelskriget. Landet har hittills annonserat att tullarna på amerikanska produkter till ett värde av 60 miljarder dollar kommer höjas från tio till 25 procent. Kina kan även sätta ytterligare press på USA genom att begränsa försäljningen av sällsynta jordartsmetaller till landet. Pekings kanske främsta vapen mot Washington är dock troligen att sätta press på de amerikanska företag som har verksamhet i Kina. Över 40 procent av General Motors bilförsäljning sker exempelvis på den kinesiska marknaden. Den kinesiska regeringen kan använda sig av oortodoxa eller ”smutsiga” metoder som att uppmuntra till konsumentbojkotter och genomföra hårda kvalitetskontroller av amerikanska företag med verksamhet i landet. Hittills har Kina dock undvikit att gå denna väg kanske främst av rädsla för att skada det internationella näringslivets förtroende för landets företagsklimat.