den kinesiska arbetarrörelsen har blivit starkare

Den Hongkong-baserade organisationen China labour bulletin publicerar regelbundet rapporter om arbetarrörelsens utveckling i Kina. Enligt den senaste rapporten har strejker och arbetsrelaterade protester ökat i styrka, omfång och organisering under de senaste två åren.

Under våren 1989 bildades den demokratiska fackföreningen Beijing Workers Autonomous Federation av den tidigare järnvägsarbetaren Han Dongfang. Organisationen blev kortlivad och upplöstes i samband med det militära ingripandet på himelska fridens torg samma år. Han Dongfang flydde till Hongkong där han 1994 startade China Labour Bulletin, en organisation med syfte att stärka de kinesiska arbetarnas rättigheter.

China labour Bulletin har sedan dess varit en av få tankesmedjor som bevakar arbetarprotester i Kina. Organisationen samlar bland annat in uppgifter om strejker på det kinesiska fastlandet och publicerar denna information på sin hemsida. China labour Bulletin skriver även regelbundet rapporter om den kinesiska arbetarrörelsens utveckling. 

I den senaste rapporten som berör perioden 2013-2014 identifierar China labour bulleting ett antal trender hos den kinesiska arbetarrörelsen. För det första har arbetarprotester haft en tendens att bli allt mer omfattande. Tidigare inträffade strejker främst på enskilde arbetsplatser. Under den berörda tidsperioden har vissa arbetarprotester dock vuxit till att omfatta hela branscher och regioner. Ett exempel är de strejker som inträffade på många skolor i provinserna Heilongjiang och Hubei under 2013-2014. Deltagarna i enskilda strejker har också vuxit. I den sydliga industristaden Dongguan inträffade 2014 den största kända strejken i den kinesiska folkrepublikens historia. Mellan 40 000 och 50 000 arbetare vägrade gå till de löpande banden som ett svar på att det taiwanesiska företaget Yueyuan inte hade betalat ut deras socialförsäkringsavgifter.

Sociala medier har underlättat protesterna. Under strejkerna har arbetare etablerat forum på Kinas motsvarigheter till facebook (QQ), twitter (weibo) och SMS (weixin). Bättre kommunikation har underlättat organiseringen av strejker. Delvis som en följd av detta har strejkerna också blivit mer konstruktiva och mindre våldsamma. Det förekommer visserligen fortfarande att uppretade arbetare misshandlar arbetsgivare och slår sönder utrustningen i fabriker men det är inte lika vanligt som tidigare.

De kinesiska myndigheterna som enligt China labour bulletin tidigare närmas uteslutande har stött arbetsgivarsidan har under senare tid agerat mer neutralt. Särskilt vid stora strejker har lokala regeringar intagit en avvaktande hållning.

En av de främsta förändringarna i den senaste vågen av strejker är att icke-statliga labour NGOs fått en mer framträdande roll. En av de mest aktivistiska NGO-ledarna Zhang Zhiru deltog aktivt i storstrejken vid Yueyuans fabriker. Zhang vann arbetarnas förtroende genom att publicera uppgifter om sig själv och sin organisation Chunfeng labour dispute service på det QQ-forum som upprättades under protesterna. Därefter kunde han ge arbetarna information om Kinas arbetsrätt samt råd om strategiska vägval. Zhang kunde också sprida information om strejken både i och utanför Kina, inte minst med hjälp av sin migroblog som har över 10 000 följare.

Rapporten utgör positiva nyheter för alla som önskar en starkare kinesisk arbetsrätt och ett starkare kinesiskt civilsamhälle. Samtidigt måste dess slutsatser tas med en nypa salt. China labour bulletin är en idéburen organisation och har därmed starka incitament att beskriva den kinesiska arbetarrörelsen i ett så positivt ljus som möjligt.

Läs rapporten här:
http://www.clb.org.hk/schi/sites/default/files/%E4%B8%AD%E5%9B%BD%E5%B7%A5%E4%BA%BA%E8%BF%90%E5%8A%A8%E8%A7%82%E5%AF%9F%E6%8A%A5%E5%91%8A%EF%BC%882013%20%E2%80%93%202014%EF%BC%89.pdf

Gustav Sundqvist