25 år sedan massakern på himmelska fridens torg

För 25 år sedan inträffade en av de viktigaste och sorgligaste händelserna under 1900-talet. Med hjälp av landets militär krossade Kinas kommunistiska parti de fredliga studentdemonstrationerna på himmelska fridens torg. Händelsen ledde till att världens folkrikaste land aldrig demokratiserades.

Den 4e juni 1989 rullade stridsvagnar in i Peking. Staden hade under flera veckor präglats av demonstrationer. På himmelska fridens torg hade tiotusentals protesterande studenter samlats. Demonstrationerna hade stöd av en bred kinesisk allmänhet och deras kritik riktade sig framförallt mot korruption, ekonomiska svagheter och bristen på demokrati.

Under slutet av maj 1989 hade studenterna känt segervittring. Runt en miljon Pekingbor hade deltagit i demonstrationer tillsammans med studenterna. Tillsammans hade de lyckats övertala soldater med uppdrag att skingra de protesterande att återvända till sina baracker. Inte ens när Kinas dåvarande premiärminister Zhao Ziyang gick ned till torget för att varna demonstranterna om att ett kraftfullt militärt ingripande var nära förestående lyssnade demonstranterna. ”Ni är fortfarande unga, ni måste få leva så att ni får se Kina moderniseras. Ni är inte som oss som redan är gamla, det spelar ingen roll för oss ”. Detta är en del av det tal som den godhjärtade Zhao höll till demonstranterna strax innan han placerades i livstids husarrest av sina tidigare kollegor.

I början av juni 1989 hade den kinesiska militären under ledning av landets dåvarande ledare Deng Xiaoping omgrupperat sig för att genomföra ett sista stort anfall mot demonstranterna. Så mycket som 250 000 soldater hade samlats. Vid de stora infartsvägarna till Peking försökte demonstranterna återigen stoppa militären. Soldaterna svarade med att öppna eld. Det är oklart hur många människor som dödades men siffror på några hundra till flera tusen brukar nämnas.

Det hårda nedslaget på demonstranterna innebar att Kina till skillnad från de kommunistiska länderna i Östeuropa aldrig demokratiserades. Kommunistpartiet red under de efterföljande åren ut det värsta av missnöjet. Partiets satsningar på ekonomisk utveckling har gett resultat i form av högre legitimitet. Massakern utgör dock alltjämt ett öppet sår i det kinesiska samhällssystemet. I dagens Kina finns det inget ämne som är så tabubelagt som nedslaget på studentprotesterna 1989.

För mer information om massakern och dess eftermäle, Läs Johan Lagerkvist bok Tiananmen redux:
http://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/Samhalle-politik-och-debatt/T/Tiananmen-redux/